Idrottsgalan

I kväll är det idrottsgalan på tv. Jag kommer att sitta bänkad. Jag älskar när idrottsmän och kvinnor blir prisade för sina enastående bedrifter. Tyvärr så blir det väldigt sällan rätt personer som vinner. Att inte Ara Abrahamian finns nominerad till Jerringpriset känns som ett skämt. Jag tror att juryn är så rädd att han ska vinna att dom inte ens nominerade honom. För hur skulle det se ut om han vann efter hans "osportsliga beteende" i OS. Jag tycker Ara Abrahamian gjorde rätt. Det var uppenbart att domarna gjorde fel och att sen skratta honom rätt upp i ansiktet när han klagar var för jävligt. Tack var att han inte accepterade sin medalj så blev det en debatt om domare och regler inom brottningen.

Men åter till galan i kväll. Jag blir alltid tårögd när jag ser hur lyckliga vinnarna blir. Kanske är det för att man vet hur mycket slit det ligger bakom. Det sociala i en elitidrottares liv får alltid stå tillbaka för träning och tävling. Eller så är det så att jag är en jävligt känslig kille. Får fundera på det där. Peace out